RUNA

George Irénius, eller Jojje som de flesta kom att kalla honom, föddes 1929 i Stockholm

och växte upp på Kungsholmen. Han studerade från 1951 vid Stockholms Tekniska Institut och examinerades som Ingenjör 1953. Från 1946 fram till sin pension arbetade han som flygingenjör inom det svenska försvaret. Parallellt med sin yrkesbana har Jojje alltid odlat en rad intressen. Vad han än tog sig an så gjordes det grundligt.

Jojje var för de flesta mest känd för sina gärningar inom svensk budo och Ju-Jutsu. Hans intresse för de japanska kampkonsterna grundlades redan under 1940-talet. Det resulterade i att han var aktiv vid grundandet av Sveriges äldsta budoklubb, Sankt Eriks budoklubb liksom av Svenska judoförbundet, som vid den tiden även samlade andra budoformer och som senare bytte namn till Svenska budoförbundet.

Tidigt i Svensk budohistoria åtnjöt Jojje träning för elever till Viking Cronholm, en   förgrundsgestalt inom Ju-Jutsu i Sverige. Han engagerade sig senare i och tränade även bland annat judo, karate, kendo och aikido. Han har tränat för mästare så som Kenshiro Abbe, Chojiro Tani, Mitsusuke Harada, Yoshinao Nanbu, Suzuki, Soubriar med flera.

Jojje har genom hela sitt vuxna liv sökt kunskap om olika kampkonster och har generöst delat med sig av dessa. Ett brett engagemang och Georges stora förmåga medförde att budon i Sverige tidigt fick stor spridning, då S:t Eriks ofta och regelbundet lånade ut honom för träningsläger och spridning av budoarterna runt om i landet.

Jojje var alltid trogen den förening som grundades 1957 och som idag benämns Sankt Eriks budoklubb och där han även varit ordförande. Inom klubben har det genom decennierna tränats Judo, Aikido, Karate, Ju-Jutsu och iaido. Under 1970-talets början uppkom behovet av en stil som utövades på ideell basis.

Jojje utvecklade då sin egen stil "Ju-Shin-Jutsu-Ryu" med hjälp av flertalet namnkunniga internationella instruktörer. Stilen sanktionerades i japan och introducerades i Sverige 1972 och utövas fortfarande på flertalet klubbar runtom i landet.

Jojje var in i det sista aktiv instruktör för stilens högst graderade. Förutom sitt engagemang inom Budo och Ju-Shin-Jutsu-Ryu har Jojje även hållit ett stort antal kurser i självförsvar för anställda inom spårvägen, polisväsendet med flera.

Trots sin dignitet, samlade kunskap och långa erfarenhet var Jojje inte en person som framhävde sig själv utan hellre pekade på andra. Så sent som våren 2013 utnämndes Jojje till 10:e dan, den högsta möjliga graden av Japans Seishin Ryu och Katsumi Okubo.

Soke George Irénius bortgång är en stor förlust för alla utövare av stilen Ju-Shin-Jutsu-Ryu.

Samtidigt råder en tacksamhet för den rika källa som tack vare honom finns att ösa ur och förvalta.

Närmast sörjande är hustrun Harriet, dottern Ann Irénius och sonen Anders Irénius med familjer.

Stilrådet Ju-Shin-Jutsu-Ryu

S:t Eriks Budoklubb